Riskfaktorer för fall och yrsel är olika beroende på ålder

Under hösten 2014 publicerade Ulrika Olsson Möller en avhandling – Falls and dizziness in frail older people – med en av studierna baserad på SNAC-Blekinge. Syftet var att undersöka prevalens och riskfaktorer för fall och yrsel i olika åldersgrupper – 60-78 år och 81-96 år.

Av 973 personer, som undersökts med avseende på fall, uppgav 16 % i den yngre gruppen mot 32 % i den äldre att de fallit det senaste året. Tidigare fall var en stark riskfaktor i båda grupperna. Tidigare yrsel ökade också risken för fall och I den yngre gruppen var nervositet en riskfaktor för yrsel. Av 1273 personer uppgav 18 % i den yngre mot 31 % i den äldre att de besvärades av yrsel.

Andra riskfaktorer i den yngre åldersgruppen var vissa läkemedel (neuroleptika), behov av hjälp med t ex förflyttning och bad/dusch (PADL) samt nedsatt syn. I den äldre gruppen var trötthet och behov av hjälp med t ex städning och inköp (IADL) ytterligare riskfaktorer för fall.

Dubbelt så många angav fall eller yrsel i den äldre gruppen. Riskfaktorerna skiljde sig åt vilket innebär att fallprevention behöver vara individuellt anpassad för att ge bäst effekt. Fall och yrsel är nära sammankopplat, framförallt hos de allra äldsta, och bör behandlas kombinerat.

Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan bidra till sociala kontakter samt bättre kontroll och övervakning av den egna hälsan hos de äldre

I avhandlingen, Psychosocial, socio-demographic and health determinants in information communication technology use by older-adults – av Jessica Berner, Blekinge Tekniska Högskola, Mars 2014, undersöktes faktorer som påverkar internet- och IKT-användning hos äldre.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) behövs för att upprätthålla goda möjligheter för den äldre befolkningen att delta aktivt i samhällslivet. IKT kan bidra till sociala kontakter samtidigt som att ge möjlighet till bättre kontroll och övervakning av den egna hälsan, till exempel genom att leta upp och få upplysningar om sin hälsa via nätet.

Forskningsresultaten visar att i Sverige bara en liten andel (13 %) av de äldre har börjat använda internet under en sex årsperiod (2004 – 2010). Psykosociala faktorer är inte avgörande för huruvida äldre använder internet, men har man hög utbildning, är yngre, bor med någon eller bor i stadsmiljö så påverkar detta användandet positivt. Hälsan påverkar också – nedsatt kognition eller att vara fysiskt skör reducerar användandet av ny teknik.

Resultaten visar att användningen av internet fortfarande inte är given idag, vilket innebär att de äldre riskerar att hamna utanför dagens digitalisering. Det finns behov av mera longitudinella studier om äldres intressen men också hinder för IKT användning.
Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Blodtrycksfall ökar risken för minnesproblem

Risken att utveckla minnesproblem ökar för äldre som har blodtrycksfall vid uppresning eller symtom på detta som ostadighet. En ny studie vid Lunds universitet bekräftar sambanden. Det här pekar mot en större varsamhet vid att ge äldre blodtryckssänkande medicin.

S+Âlve-Elmst+Ñhl-078– De nya rönen måste tas med i beräkningen vid läkemedelsbehandling av blodtrycket hos den äldre befolkningen, säger Sölve Elmståhl.

Det är i den engelska tidskriften Journal of Clinical Interventions in Aging, som Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet, och Elisabet Widerström, läkare vid Skånes universitetssjukhus, publicerar de nya rönen. 1480 personer följdes under 6 åroch 8% drabbades av nytillkommen mild kognitiv svikt (MCI). Att ha blodtrycksfall fördubblade risken att insjukna med MCI.

Rapporten visar också att blodtrycksfall blir allt vanligare ju högre upp i åldrarna man kommer, mer än var fjärde person över 80 år tillhör de drabbade. 24 procent av äldre med mild kognitiv svikt och 31 procent av äldre, som har en demenssjukdom, råkar även ut för blodtrycksfall. Detta ska jämföras med att förekomsten av blodtrycksfall hos dem över 60 år, som inte har en mild kognitiv svikt eller symtom på demens, ligger på 16 procent. Det tyder på ett samband där blodtrycksfall kan vara en riskfaktor för att utlösa sviktande kognitiv förmåga och demenssjukdom.

Högt blodtryck är en riskfaktor för demens som brukar behandlas med blodtryckssänkande medicin. Men den nya studien pekar på att viss varsamhet krävs så att inte kraftiga blodtrycksfall blir följden av en alltför intensiv behandling. Enbart symtom på tryckfall kan vara en varningsignal.

Undersökningen har möjliggjorts genom den nationella studien om åldrande och hälsa, SNAC,  där ett av delprojekten går ut på att samla in data från äldre i Skåne, Gott Åldrande i Skåne (GÅS).

Läs hela forskningsstudien här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Teknik för äldre viktigt för ett hållbart samhälle

Som en följd av samarbetet med den starka forskningen inom äldreområdet i SNAC-Blekinge har vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH, utvecklats en forskningsmiljö kring äldre personer och teknik, så kallad Geronteknik.

Geronteknik har lett till att BTH och SNAC-Blekinge nu deltar i flera forskningsprojekt för att förbättra användningen av teknik för äldre människor. Geronteknik är ett tvärvetenskapligt område som kombinerar gerontologi och teknik. Våra möjligheter att skapa ett hållbart samhälle framöver är i hög grad beroende av i vilken utsträckning vi kan skapa olika former av tekniska lösningar som kan ge möjligheter till självständighet och delaktighet utifrån individuella behov, önskningar och förmågor. Det handlar både om att hitta lösningar för en bra hälso-  och sjukvård, en god omsorg och möjligheter till en rik fritid som ger en ökad livskvalitet.

Geronteknik för livskvalitet
Syftet med den gerontekniska forskningen vid BTH är att sätta ett starkt fokus på hur teknik kan stödja individens möjlighet att hålla sig aktiv och ha en hög livskvalitet på äldre dagar.
Inom geronteknik arbetar man med hur tekniken kan användas för äldre personer med olika grad av funktionsförmåga för att de ska kunna ta aktiv del av det omgivande samhället genom kommunikation, information och lärande. Det handlar om hur äldre människor genom ny teknik kan ta del av upplevelser som kultur, musik, konst, resande, utbildning mm, och kompensera för eventuella fysiologiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar.
Det handlar dock sällan om att utveckla helt egen teknik speciellt för gruppen äldre, utan snarare att lära sig mer om hur man på bästa sätt kan utveckla och utforma  teknik och tekniska system för att de ska fungera för så många individer med olika förutsättningar som möjligt.
Geronteknik spänner över så olika områden som hälsa och sjukvård, bostäder, mobilitet, kommunikation, fritid och arbete för äldre människor.

Så få olika system som möjligt
Geronteknik är en tillämpad forskning som använder resultat från omvårdnad, medicin, gerontologi, geriatrik, miljöpsykologi, utvecklingspsykologi, etc. Olika tillämpningar av hälsoteknik för gruppen äldre är av yttersta betydelse för medicinsk och omvårdnadsverksamhet.
Vår tanke/hypotes  är att det då också är mycket viktigt att titta på, och lära mer om, förebyggande, hälsobefrämjande aspekter av teknikanvändningen. Man bör ha så få olika tekniska system som möjligt, vilket innebär att så få plattformar som möjligt ska användas. T.ex. bör en smartphone eller surf- och läsplatta fungera med både medicinska, omsorgs- och nöjesapplikationer.
Centralt för geronteknik är en nära samverkan med brukare och brukarorganisationer för att se till att de lösningar som tas fram löser verkliga behov och att dessa lösningar återkopplas till konstruktörer, byggare, ingenjörer, tillverkare, designers och inte minst till de som är verksamma  i hälso- och sjukvårds- samt omvårdnadsyrken.

Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

De äldre lever längre och med bättre funktion

Förändringen i förekomsten av funktionshinder hos 80- och 90-åringar har i en SNAC-K studie undersökts under en 20-årsperiod genom jämförelse med en tidigare undersökning.

Det man tittat på är om en person kan utföra grundläggande dagliga aktiviteter utan hjälp såsom att bada, klä på sig, äta, förflytta sig från sängen till en stol och klara toalettbesök.
Forskarna har även undersökt överlevnaden bland personer med och utan funktionshinder.

Vi lever längre och mår allt bättre_fotograf_Maria Yohuang
Forskaren Sara Angleman står bakom studien om att vi lever längre och mår allt bättre
Foto: Maria Yohuang

Andelen personer i 80-årsåldern med funktionshinder var i stort sett oförändrad under de senaste två decennierna, medan för personer i 90-årsåldern hade andelen med funktionshinder minskat den senaste undersökningsperioden.
Personer i 80-årsåldern utan funktionshinder levde idag 1,3 år längre än för 20 år sedan, men för personer med funktionshinder var dödligheten oförändrad.
Personer i 90-årsåldern utan funktionshinder hade lägre dödlighet än personer i 80-årsåldern med funktionshinder.
Resultaten av denna studie tyder på att den minskade dödligheten under de senaste två decennierna också avspeglas i en förbättrad funktionsförmåga.

Rapport från SNAC-Kungsholmen, den ingår i Nyhetsbrev nr. 1/2015 som du kan ladda ner som pdf här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kontrollera vaskulära riskfaktorer hos äldre vuxna: Håll hjärnan ung!

Vaskulära riskfaktorer är en grupp av riskfaktorer som är förknippade med ökad risk att få hjärt-kärlsjukdom, såsom kranskärlssjukdom och stroke.

WHO kategoriserar vaskulära riskfaktorer i tre grupper: beteende (rökning/snusning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och skadlig alkoholkonsumtion), metaboliska (högt blodtryck, diabetes, högt kolesterol och övervikt och fetma), och andra riskfaktorer (till exempel fattigdom och låg utbildningsstatus, stigande ålder, kön, ärftlig disposition, psykologiska faktorer, överskott av homocystein).
Vaskulära riskfaktorer och sjukdomar som är relaterade till dessa bidrar också senare i livet till försämring av minnesförmågan och förmågan att kunna utföra basala aktiviteter i det dagliga livet. Detta kan avsevärt minska livskvaliteten och öka behoven och kostnaderna för vården och omsorgen om de äldre.

Kontrollera vaskulära riskfaktorer_fotograf_Stefan Zimmerman Bildtext: Läkare Jelena Jonsson tar blodtrycket på en deltagare i SNAC-K studien. Fotograf: Stefan Zimmerman

I SNAC-K-studien, som omfattade ett stort antal personer 60 år och äldre i centrala Stockholm, fann vi att de fyra metabola riskfaktorerna var mycket utbredda och att läkemedelsbehandling och kontroll av dessa faktorer kunde förbättras. Förekomsten av högt blodtryck och diabetes ökade med åldern, medan förekomsten av fetma och högt kolesterol minskade.
Hälften av de personerna i studien hade två eller flera metabola riskfaktorer; och cirka tio procent hade tre eller flera metabola riskfaktorer.
Det är idag väl känt att de vaskulära riskfaktorerna också är förknippade med försämring av den kognitiva förmågan, men det saknas kunskap om den bakomliggande orsaken för denna koppling.
Med hjälp av ett delurval från SNAC-K, som genomgått magnetkamera-undersökning (MRI), undersökte vi om vaskulära riskfaktorer påverkar hjärnan och om detta i sin tur påverkar hastigheten på kognitiv försämring hos äldre vuxna.
Vitsubstansintegritet är ett mått på i vilket skick som hjärnans långa kopplingar mellan olika regioner befinner sig i. Resultaten visade att högt blodtryck, diabetes, rökning och stor alkoholkonsumtion, särskilt när de förekommer samtidigt, hade ett samband med lägre vitsubstansintegritet, som ledde till en snabbare försämring av kognitiv förmåga.
De skadliga effekterna av vaskulära riskfaktorer på vitsubstansintegriteten förvärrades för bärare av en viss genuppsättning (APOE ε4)
Forskningen visar att förebyggande och kontroll av vaskulära riskfaktorer bland äldre vuxna kan hålla hjärnan ung och skjuta upp starten av kognitiv nedsättning.

Ur SNAC Nyhetsbrev nr 1 2015, läs hela Nyhetsbrevet (pdf)!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Uppdaterat om pågående forskning

Varje år gör vi i SNAC-projektet en sammanställning av pågående arbete inom SNAC-projektet. Syftet är att utåt visa omfattning och inriktning av all forskning som är på gång i projektet, men också internt för att forskarna på SNACs fyra webbplatser skall känna till vad kollegorna på de andra orterna sysslar med och kanske få idéer och uppmärksamma möjligheter till samarbete.

Den aktuella sammanställningen per mars 2014 finns inlagd här på vår hemsida under Om oss.  Det är en imponerande samling projekt som nu pågår. Inte mindre än 41 doktorsavhandlingar baserade helt eller delvis på SNAC-data är på gång. 66 artiklar är insända eller på väg att sändas in för bedömning och publicering i vetenskapliga tidskrifter. Tio forskningsprojekt bedrivs med gemensamma data från de fyra platserna och ett ytterligare 50-tal projekt pågår med utnyttjande av data insamlade inom respektive SNAC-knutpunkt.

Den mycket omfattande forskning, som alltså pågår baserad på SNAC-data, har en mycket varierad inriktning avspeglande den breda informationsinsamlingen i SNAC. Det finns epidemiologiskt inriktade projekt som exempelvis förekomsten av funktionsnedsättning, multisjuklighet och tandhälsa, sociologiska projekt rörande levnadsvanor, ensamhet och sociala nätverk, psykologiprojekt kring personlighet och minne, medicinskt inriktade projekt avseende som exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes och demenssjukdom och projekt som gäller behov och utnyttjandet av hälso- och sjukvård och äldreomsorg.
SNAC bidrar härigenom i hög grad till ökad kunskap om alla olika aspekter på åldrandet och behoven av vård och omsorg i på äldre dar. Det mesta av resultaten ligger ännu framför oss!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Välkommen till SNAC- portalen!

Den nationella äldrestudien SNAC – The Swedish National Study on Aging and Care – startade 2001 på initiativ av regeringen för att ge svar på hur framtida behov av vård och behov kommer att se ut och hur de bäst skall tillgodoses. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vårdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vård- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov.

Fyra områden i Sverige deltar
Fyra områden i Sverige deltar i SNAC-studien. Denna genomförs med ett gemensamt utarbetat undersökningsformulär i fyra områden i Sverige som repres enterar såväl stads- som landsbygd i olika delar av landet: – Karlskrona kommun i Blekinge – Nordanstigs kommun i Gävleborgs län – Region Skåne med kommunerna Malmö, Eslövs, Hässleholms, Osby, Ystad – Kungsholmens stadsdel i Stockholms kommun.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar