Bättre hälsa för hjärtsviktspatienter med tidig information

I en undersökning av personer 80 år eller äldre med konstaterad hjärtsvikt uppgav enbart en fjärdedel att de visste om sin egen hjärtsviktsdiagnos. Eftersom kännedom är en förutsättning för att hjärtsviktspecifik egenvård ska bedrivas, kan okunskap inverka menligt på hälsan, med fler kostsamma vårddagar som följd. Forskning vid Lunds universitet visar nu hur man skulle kunna komma tillrätta med problemet.

Bland de allra äldsta hjärtsviktspatienterna är det ovanligt att veta om sin diagnos. Det konstaterar Suzana Selan, sjuksköterska och forskare i geriatrisk omvårdnad vid Lunds universitet. I sin licentiatsavhandling visar Suzana Selan att denna okunskap inte beror på hög ålder, nersatt kognitiv funktion, etc, utan något helt annat:

Selan

– Det viktiga för att ha kunskap om sin hjärtsvikt ser ut att vara hur och när patienten blir informerad om sin diagnos. Det här verkar ha en större betydelse än patientens ålder och andra hjärtsviktsrelaterade faktorer, säger Suzana Selan, bilden.

Om patienten redan vid diagnosen bibringas en medvetenhet om vad hjärtsvikt innebär och får igång sin egenvård borde detta återverka på såväl ett fortsatt gott åldrande som ett minskat behov av sjukhusvård, menar Suzana Selan.

Var femte över 80 år har hjärtsvikt
Drygt var femte person i Sverige, 80 år eller äldre, har hjärtsvikt. Detta kostar samhället mycket i form av sjukhusvård. När den här kategorin patienter även uppvisar risk för näringsbrist, vilket inte är ovanligt i sammanhanget, ökar antalet dagar per år på sjukhus ytterligare. Suzana Selan konstaterar att äldre hjärtsviktspatienter med nersatt näringsstatus tillbringar nästan sex fler dagar per år på sjukhus än andra hjärtsviktspatienter. Nästan alla av dessa undernärda patienter tror dock att de får i sig tillräckligt.

– Om de äldsta gamla som diagnosticeras med hjärtsvikt även tidigt kartläggs angående näringsstatus och sömnkvalitet, skulle det vara bra. Och att information samtidigt ges om hur näringsstatus och sömn kan förbättras. För både näringsstatus och sömnkvalitet kan förbättras hos de äldsta gamla med hjärtsvikt. Och det här hjälper också upp ett gott åldrande, säger Suzana Selan.
Suzana Selans undersökning baseras på personer, 80 år eller äldre med hjärtsvikt, som deltar i det nationella forskningsprojektet om äldres hälsa och vård, vid SNAC – Blekinge.

Suzana Selans licentiatavhandling: ”Self-awareness of heart failure and hospital utilisation in the oldest old with heart failure, with a focus on nutritional status and sleep quality”, Lund universitet 2015.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Åldersrelaterad variation i hälsostatus hos personer över 60 år

Eftersom medellivslängden fortsätter att stiga, förväntas allt fler uppnå ålderdomen. Denna period i livet kännetecknas av en ökning av funktionshinder, funktionella begränsningar och ökad sjuklighet.

Till följd av detta kan livskvaliteten för äldre vuxna bli sämre och efterfrågan på vård och omsorg och belastningen för anhöriga bli högre. För den skull är det viktigt att förstå hur hälsa varierar mellan olika åldersgrupper.

I studien Age-related variation in health status after age 60 (Åldersrelaterad variation i hälsostatus efter 60-års ålder) var vår målsättning att beskriva hälsostatus hos personer över 60 år och att identifiera de åldersrelaterade variationerna när det gäller hälsa.
Studien gav en tydlig bild av skillnaderna i hälsa hos äldre personer. Denna varierar från god funktion och ingen sjuklighet via sjuklighet och multisjuklighet till svår funktionsnedsättning. Ett positivt resultat var dock att de flesta personer under 90 år klarar vardagen väl trots sjuklighet.

Vi kunde identifiera två övergångsperioder:
1) 81-84 år, när förekomsten av relativt god funktionell hälsa minskar
och förekomsten av multisjuklighet, lägre kognitiv funktion, och funktionshinder ökar, vilket innebär ett ökat behov av hjälp med dagliga aktiviteter såsom hushållstjänster; och
2) 84-87 år, när en högre förekomst av svår kognitiv och fysisk funktions-nedsättning så småningom leder till svårare funktionshinder och behov av hjälp för personliga dagliga aktiviteter.

Den första perioden tycks representera övergången från tredje till fjärde åldern, och den andra början av den fjärde åldern.

Behovet av sjukvård ökade redan från 70 års ålder till 90 års ålder, men behov av sociala insatser, inklusive särskilt boende, förekom i allmänhet endast vid betydligt högre ålder.

Referens:
Santoni, G., Angleman, S., Welmer, A. K., Mangialasche, F., Marengoni, A., & Fratiglioni, L. (2015). Age-Related Variation in Health Status after Age 60. PloS one, 10(3), e0120077.

Giola Santoni, forskare knuten till SNAC Kungsholmen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskning kring hur behandlingar påverkar sjukdomar

Många av de sjukdomar som drabbar äldre personer, t ex demenssjukdomar, har ett mycket långvarigt förlopp, ibland decennier. Att studera effekter av olika behandlingar och förebyggande åtgärder av sådana tillstånd är komplicerat.

Data från longitudinella studier, t ex SNAC kan ge viktigt underlag kring sjukdomsförlopp och överlevnad som kan användas i s k simuleringar där speciella dataprogram skapar modeller för hur sjukdomar påverkas av olika behandlingar.

Detta var ett viktigt tema för den sjunde IPECAD konferensen (International pharmacoeconomic conference on Alzheimer´s disease) som hölls i Boston i november 2015. Där framhölls vikten av att ha uppdaterade och befolkningsbaserade studier, som t ex SNAC som underlag för olika simuleringar. Anders Wimo från SNAC-Nordanstig deltog i dessa diskussioner och ingår i en arbetsgrupp som skall utveckla olika simuleringsmodeller.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Högre risk för kvinnor att utveckla KOL

Med hjälp av en ny diagnostisk metod visas nu att kvinnor kan ha dubbelt så hög risk som män att utveckla KOL. Johannes Luoto, forskare vid Lunds universitet och läkare vid geriatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus, har under sex års tid och på 2300 individer i åldrarna 65 till 100 år studerat insjuknande i lungsjukdomen KOL.
-Vi ser en tydligt ökad risk för kvinnor att drabbas av KOL jämfört med för män. Och det även när vi tagit hänsyn till andra riskfaktorer som rökning och hög ålder, säger Johannes Luoto.

Det har tidigare varit osäkert om det funnits en könsskillnad för risken att utveckla KOL och det delvis på grund av att det finns få studier som studerar vilka som har risk för sjukdomen. Men även på grund av att sättet som diagnosen KOL ställs på nyligen har förändrats, menar Johannes Luoto:

– De få studier som finns sedan tidigare använder metoder för att tolka lungfunktionsundersökningar, så kallade spirometrier, som nu av europeiska och amerikanska organisationer för lungforskning, ERS och ATS, anses förlegade och som inte ger pålitliga resultat.

– Vår studie är en av de första som använder en mer avancerad diagnostik som tar hänsyn till bland annat kön och ålder innan den utifrån lungfunktionsundersökningen avgör om du har KOL eller inte, säger Johannes Luoto.

Det här är ett nytt sätt att tolka lungfunktionsundersökningen vilket ger stora skillnader i resultaten. Förutom effekten av hög ålder och rökning har forskarna med den modernare metoden LLN, Lower Limit of Normal, i sin studie sett tydliga skillnader mellan könen i risken att utveckla KOL. Det har redan tidigare funnits belägg för att kvinnors luftvägar skulle kunna vara känsligare än mäns, men de äldre diagnostiska metoderna har inte visat på någon säker skillnad gällande risken mellan könen i att få KOL.

– Forskare och engagerade läkare har dock ännu inte kommit överens om vilken metod som ska användas i praktiken. Fler studier som jämför metoderna behöver därför göras,menar Johannes Luoto.

Tidigare kända riskfaktorer för att utveckla KOL är framförallt rökning och luftföroreningar. Sjukdomen, som inte går att bota, är enligt Världshälsoorganisationen WHO en av de vanligaste dödsorsakerna i världen.

Den nya studien, som genomförts med hjälp av SNAC-projektet Gott Åldrande i Skåne, GÅS, är publicerad i europeiska tidskriften European Respiratory Journal 17/12 2015.

Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En blandad kost kan dämpa de negativa effekterna av ohälsosam mat på kognitiv försämring

Forskare kopplade till SNAC-projektet Kungsholmen-Stockholm har bland en stor grupp av slumpmässigt utvalda äldre personer som bor i Stockholm undersökt hälsosamma och ohälsosamma kostvanors effekt på kognitiv nedgång.

Hälsosam kost, som kännetecknas av högt intag av frukt och grönsaker, spannmål och baljväxter, fullkorn, ris/pasta, fisk, magra mejeriprodukter, fågel och vatten, visade på ett samband med bromsad kognitiv försämring; medan ohälsosam kost, som kännetecknas av högt intag av rött/bearbetat kött, mättat/trans-fett, raffinerat spannmål, socker, öl och sprit, var relaterad till en ökad takt av försämring av kognitiva funktioner.

Forskarna fann också att den negativa effekten av ohälsosam kost för kognitiv funktion kan kompenseras bland de personer med högt intag av ohälsosam kost som även hade ett högt intag av hälsosam kost (så kallad blandad ätmodell).

Referens: Shakersain B, Santoni G, Larsson SC, Faxén-Irving G, Fastbom J, Fratiglioni L, Xu W. Prudent diet may attenuate the adverse effects of Western diet on cognitive decline. Alzheimer’s & Dementia. 2015.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Anhöriga blir själva sjuka av att vårda närstående

Var fjärde person i Sverige över 55 år är vårdare av anhörig och mer än var tredje av dessa anhörigvårdare upplever en så pass hög belastning att det försämrar deras egen livskvalitet och livstillfredställelse. Ny forskning i geriatrik vid Lunds universitet pekar mot stödåtgärder för en utsatt grupp. Rapporten har tagits fram med hjälp av insamlade uppgifter i forskningsprojektet Gott åldrande i Skåne, GÅS, vilket ingår i SNAC.
Läs artikeln om forskningsresultatet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Låg läkemedelskostnad för demenssjuka

Anders Sköldunger från Nordanstig presenterar i sin avhandling ”Dementia and use of drugs: economic modelling and population based studies” hälsoekonomiska aspekter på äldres och i synnerhet demenssjukas läkemedelsanvändning.

Läkemedelskostnader utgör endast en liten andel av de totala samhälleliga kostnaderna vid demenssjukdom. Studierna visade också att de observerade högre kostnaderna för läkemedelsanvändning hos personer med demens jämfört med ej demenssjuka i själva verket var orsakade av samsjuklighet och boendesituation.

Olämplig läkemedelsanvändning var associerad med en ökad risk för sjukhusinläggningar och dödlighet. I en ekonomisk simulering av en hypotetisk mycket effektiv men dyr behandling av Alzheimers sjukdom erhölls inga kostnadsbesparingar. Detta berodde dels på att behandlingen var dyr, dels på att en ökad livslängd till följd av behandlingen medförde ökade kostnader. Den hypotetiska effektiva behandlingen resulterade dock i en klart förbättrad livskvalitet.

Anders Anders Sköldunger disputerade i februari 2015 vid Karolinska Institutet, Stockholm, på sin avhandling som bygger på SNAC-data:  Avhandlingen består i fyra delarbeten varav två är baserade på SNAC data och två delarbeten är ekonomiska simuleringsmodeller, där SNAC data ingår i underlaget.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Minskad förekomst av demens hos män i Nordanstig

Det finns flera studier som tyder på att andelen demenssjuka i olika ålderklasser håller på att minska. Antalet personer med demenssjukdom kommer ändå att öka eftersom antalet äldre blir fler.

De flesta studierna kommer från stads-regioner i höginkomstländer. I Nordanstig, som är en ren landsbygdskommun i Sverige, har förekomsten av demenssjukdom hos 78-åringar och äldre jämförts i två studiepopulationer, dels i det så kallade Nordanstigsprojektet från 1995-1997, dels i SNACs baslinjeundersökning 2001-2003.

I hela materialet hade andelen med demens minskat från cirka 22 procent till 17 procent och minskningen var störst hos män. Den främsta anledningen till minskningen i demensförekomst var relaterad till en minskning i stroke. Resultaten presenterades på den stora demenskonferensen AAIC sommaren 2014.
Fotnot: AAIC står för Alzheimer’s Association International Conference som hålls varje år i USA.
Läs mer här!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Riskfaktorer för fall och yrsel är olika beroende på ålder

Under hösten 2014 publicerade Ulrika Olsson Möller en avhandling – Falls and dizziness in frail older people – med en av studierna baserad på SNAC-Blekinge. Syftet var att undersöka prevalens och riskfaktorer för fall och yrsel i olika åldersgrupper – 60-78 år och 81-96 år.

Av 973 personer, som undersökts med avseende på fall, uppgav 16 % i den yngre gruppen mot 32 % i den äldre att de fallit det senaste året. Tidigare fall var en stark riskfaktor i båda grupperna. Tidigare yrsel ökade också risken för fall och I den yngre gruppen var nervositet en riskfaktor för yrsel. Av 1273 personer uppgav 18 % i den yngre mot 31 % i den äldre att de besvärades av yrsel.

Andra riskfaktorer i den yngre åldersgruppen var vissa läkemedel (neuroleptika), behov av hjälp med t ex förflyttning och bad/dusch (PADL) samt nedsatt syn. I den äldre gruppen var trötthet och behov av hjälp med t ex städning och inköp (IADL) ytterligare riskfaktorer för fall.

Dubbelt så många angav fall eller yrsel i den äldre gruppen. Riskfaktorerna skiljde sig åt vilket innebär att fallprevention behöver vara individuellt anpassad för att ge bäst effekt. Fall och yrsel är nära sammankopplat, framförallt hos de allra äldsta, och bör behandlas kombinerat.

Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan bidra till sociala kontakter samt bättre kontroll och övervakning av den egna hälsan hos de äldre

I avhandlingen, Psychosocial, socio-demographic and health determinants in information communication technology use by older-adults – av Jessica Berner, Blekinge Tekniska Högskola, Mars 2014, undersöktes faktorer som påverkar internet- och IKT-användning hos äldre.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) behövs för att upprätthålla goda möjligheter för den äldre befolkningen att delta aktivt i samhällslivet. IKT kan bidra till sociala kontakter samtidigt som att ge möjlighet till bättre kontroll och övervakning av den egna hälsan, till exempel genom att leta upp och få upplysningar om sin hälsa via nätet.

Forskningsresultaten visar att i Sverige bara en liten andel (13 %) av de äldre har börjat använda internet under en sex årsperiod (2004 – 2010). Psykosociala faktorer är inte avgörande för huruvida äldre använder internet, men har man hög utbildning, är yngre, bor med någon eller bor i stadsmiljö så påverkar detta användandet positivt. Hälsan påverkar också – nedsatt kognition eller att vara fysiskt skör reducerar användandet av ny teknik.

Resultaten visar att användningen av internet fortfarande inte är given idag, vilket innebär att de äldre riskerar att hamna utanför dagens digitalisering. Det finns behov av mera longitudinella studier om äldres intressen men också hinder för IKT användning.
Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar