Om SNAC

Övergripande om SNAC- studienSNAC_Folder

En väl fungerande äldreomsorg som inom ramen för tillgängliga resurser till- godoser de äldres behov på bästa möjliga sätt, förutsätter en god kunskap om dessa behov och om de insatser som kommer de äldre till del.

Den svenska nationella studien om åldrandet och de äldres vård och omsorg The Swedish National study on Aging and Care – SNAC har till syfte att öka denna kunskap. Studien har tillkommit genom initiativ från regeringen i den år 1998 framlagda handlingsplanen för äldrepolitiken och den stöds förutom av regeringen också till lika delar av de kommuner och landsting som medverkar i studien.

Den grundläggande idén
Den grundläggande idén bakom SNAC är att under en längre tid (30 år eller mer) göra en områdesvis individbaserad insamling av uppgifter, som dels beskriver åldrandet, hälsan och uppkomsten av omsorgsbehoven ur social, medicinsk och psykologisk synvinkel, dels registrerar vilka insatser den enskilde erhåller från kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Även uppgifter som belyser vilka insatser anhöriga och frivilligorganisationer gör samlas in. Uppgifterna läggs in i en longitudinell databas.

Syftet med denna är att göra det möjligt att följa individerna och vårdinsatserna i området över tiden för att därmed kunna studera hur vård- och omsorgsbehoven utvecklas, hur väl de täcks och vilket resultat insatserna ger ur ett helhetsperspektiv. Detta är som regel inte möjligt inom traditionell äldreforskning, där man vanligen studerar begränsade frågeställningar i mer avgränsade projekt.

Rapporter och pågående studier

SNAC                              Pågående studier SNAC 2016
SNAC                              Lägesrapport 160315
SNAC-Blekinge            Lägesrapport för år 2015
SNAC-Kungsholmen  Lägesrapport för år 2015
SNAC-Nordanstig       Lägesrapport för år 2015
SNAC-Skåne (GÅS)    Lägesrapport för år 2015

Deltagande områden
Fyra forskningscentrum deltar i arbetet med var sitt ingående projekt:

  • SNAC-Blekinge
    I Blekinge leds delprojektet SNAC – Blekinge från Blekinge Kompetenscentrum. Samverkan sker med Blekinge Tekniska Högskola, Landstinget Blekinge, Lunds Universitet, Växjö Universitet samt Högskolan i Kristianstad.
    Arbetet i projektet leds av en styrgrupp som representerar de olika vetenskapliga intressena i SNAC-B och gruppen samverkar även i planering av det nationella SNAC.
    Projektledare
    SNAC – Blekinge leds av professor Johan Berglund.
    Hemsida
    SNAC – Blekinge
  • SNAC – Kungsholmen
    I Stockholm svarar Äldrecentrum för studien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K). Denna genomförs i Kungsholmens stadsdel som omfattar Kungsholmen och Essingeöarna. Arbetet bedrivs tillsammans med Aging Research Center (ARC).
    Projektledare
    Befolkningsdelen av SNAC-K leds av professor Laura Fratiglioni.
    Vårdsystemdelen av docent Mårten Lagergren, vid Stockholms läns Äldrecentrum.
    Hemsida
    SNAC-K
  • SNAC – Nordanstig
    Ansvarig för SNAC-projektet i Nordanstig är Primärvårdens FoU-enhet i Nordanstig. Projektet genomförs i samarbete med Nordanstigs kommun och Gävleborgs läns landsting.
    Projektledare
    SNAC – Nordanstig leds av docent Anders Wimo.
    Hemsida
    www.snacnordanstig.se
  • SNAC- Skåne (GÅS)
    I Skåne går delprojektet under namnet Gott åldrande i Skåne (GÅS). GÅS genomförs i fem kommuner i Skåne och riktar sig till ett urval av personer som är 60 år och äldre och bor i Malmö, Eslöv, Hässleholm, Osby och Ystad.
    Projektledare
    GÅS leds av professor Sölve Elmståhl vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.
    Hemsida
    Gott Åldrande i Skåne

SNAC-studien består av två delar: befolkning och vårdsystem

Befolkningsdelen
I befolkningsdelen av SNAC-studien följs ett stort urval av de äldre i befolkningen 60 år och äldre över tiden. Denna del av studien avser bland annat att ge information om vilken betydelse tidigare och nuvarande levnadsvillkor, livsstil och personlighet har för hälsa och välbefinnande på äldre dar.Genom undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med några års mellanrum kartläggs förändringar över tiden av såväl personliga karaktäristika – ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet etc – som sociala förhållanden och kontakter med vård- och omsorgssystemet.

Vårdsystemdelen
I SNAC-studiens vårdsystemdel är det i stället fråga om en löpande insamling av uppgifter på individnivå avseende offentlig vård och omsorg som kommer de äldre till del. Registreringen avser alla förändringar i insatsen av långvarig vård och omsorg för personer 65 år och äldre som bor i ett av de ingående områdena.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s