Befolkningsdelen

Den longitudinella datainsamlingen i befolkningsperspektivet avser uppföljning av hälsa, sjukdom, funktionsförmåga, sociala förhållanden och vårdbehov i en panel bestående av ett urval av äldrebefolkningen genom upprepade undersökningar, intervjuer, enkäter etc. Denna information kompletteras med olika slag av register data.

Gemensam studiedesign
De fyra områdena arbetar med en gemensam studiedesign. Inledningsvis genomfördes en s k baslinje-undersökning avseende ett urval personer boende i respektive område och i åldrarna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90, 93 och 96 år. Dessa personer följs nu regelbundet – de yngre vart sjätte år och de äldre vart tredje. Vart sjätte år läggs en ny kohort 60-åringar till studie- populationen.

På detta sätt blir det möjligt att både följa åldrandet hos enskilda personer i skilda åldersgrupper och samhällsförhållanden och att jämföra kohorter – exempelvis med avseende på hälsoförbättringar. Genom den rika mängden av uppgifter som insamlas om varje person kan åldrandet med uppkomsten och utvecklingen av funktionshinder och vårdbehov studeras från ett flertal olika aspekter och mot en bakgrund av en mångfald tänkbara påverkande faktorer.

Planeringen av studien
Planeringen av studien genomfördes i samarbete mellan forskarna från de ingående områdena. Arbetet var inriktat på att ta fram ett gemensamt s k kärnprotokoll med identiska undersökningsvariabler. Härtill har sedan i varje område utvecklats ett tilläggsprotokoll omfattande frågor och undersökningar med inriktning på olika specifika frågeställningar man önskat fördjupa inom respektive område.
Dokument, befolkningsdelen.

Datainsamlingen
Datainsamlingen görs genom frågeformulär, intervjuer, tester och läkarunder-
sökningar. Särskild personal – läkare, sjuksköterskor, psykologer m fl – har anställts för detta arbete. Undersökningen tar sammanlagt fyra – sex timmar i anspråk per person. Samtliga huvudmän för studien har begärt och fått tillstånd att genomföra undersökningen av forskningsetisk kommitté vid Karolinska Institutet (Kungsholmen och Nordanstig) respektive Lunds universitet (Skåne och Blekinge). Undersökningen bygger på frivilligt deltagande och informerat samtycke till registrering av insamlade uppgifter.

Baslinjeundersökningen
Baslinjeundersökningen inom SNAC-studiens befolkningsdel sattes igång i samtliga områden i mars 2001 och avslutades i Blekinge och Nordanstig år 2003 samt i Skåne och Stockholm/Kungsholmen år 2004. Sammanlagt undersöktes ca 8 300 personer i de fyra områdena. För närvarande pågår bearbetning och analys av insamlade data och resultat presenteras efter hand (jfr lista publikationer).

Återundersökningar
Den första återundersökningen avseende personer i åldrarna 81, 84,…, 96 år
sattes igång hösten 2004 och avslutades under år 2007. En ny
återundersökning, som omfattar samtliga åldersgrupper, sattes igång senare
detta år. I denna undersökning ingick också en ny kohort 60-åringar samt
81-åringar som inte tidigare undersökts. Undersökningen avslutades år 2010.

En ny genomgång och revidering av det nationella undersökningsprotokollet gjordes inför den återundersökning avseende de 81 år och äldre som påbörjades år 2010. Denna återundersökning avslutades år 2012. År 2013 sattes sedan igång den andra återundersökningen av samtliga åldersgrupper. Till denna lades också nya kohorter av 60- och 81-åringar (utom för Kungsholmen där dessa åldersgrupper kommer först senare). Denna undersökning avslutas år 2016. En ny återundersökning avseende åldersgrupperna 81 år och äldre sätter sedan igång och beräknas avslutat 2018.

Som förberedelse för återundersökningarna har undersökningsprotokollen reviderats med bortrensning av frågor och undersökningar som inte behöver upprepas. De nytillkomna kohorterna undersöks dock med ett oförändrat protokoll. En detaljerad sammanställning av de lokala protokollen har gjorts i syfte att underlätta jämförelser och sammanläggning av data från de deltagande områdena.

Annonser

6 kommentarer till Befolkningsdelen

  1. Sven-Olov Larsson skriver:

    Finns därmed data om antalet äldre (65+ t.ex.) personer med diagnosticerad demens? Helst då i realtion till alla i samma åldersgrupp. Gärna uppdelat i delgrupper.

    • Mårten Lagergren skriver:

      Vi har data avs. demensprevalenser per åldersgrupp och kön per sajt men dessa är ej säkert jämförbara. Vi har nu tagit fram en metodik som skall säkra denna jämförbarhet både mellan sajterna och över tiden och satt igång ett projekt för att göra beräkningar. Detta kommer att publiceras i vår. Vill du veta mera kan du kontakta Laura Fratiglioni, 08-6905818.

  2. Annie Liedgren skriver:

    I media har jag läst att ni har tagit fram ett underlag för påståendet att människor mår bättre i storstad än på landsbygd. Enligt vad jag har kunnat konstatera utgör skillnaden endast 1 % till storstadens fördel. Min fundering är då varför denna procent har gett sådant utslag i media. Kan ni för mig presentera vilka variabler som har legat till grund för detta påstående?

    • snacsweden skriver:

      Följande variabler visar enligt vår undersökning en mer gynnsam bild för storstaden än för övriga orter:
      Daglig kontakt med barn
      Kontantmarginal
      Andel fetma
      Motionsvanor_ lätt motion
      IADL (instrumentella aktiviteter, dagligt liv)
      PADL (personliga aktiviteter, dagligt liv )
      Ensamhet
      Sömnsvårigheter
      Högt blodtryck
      Diabetes typ 2

  3. Annie Liedgren skriver:

    Hej
    Tack för ert svar.
    Finns det möjlighet att få del av hela undersökningen: befolkningsavsnittet?
    Med vänliga hälsningar
    Annie Lidgren
    Kulturgeograf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s