Forskning kring hur behandlingar påverkar sjukdomar

Många av de sjukdomar som drabbar äldre personer, t ex demenssjukdomar, har ett mycket långvarigt förlopp, ibland decennier. Att studera effekter av olika behandlingar och förebyggande åtgärder av sådana tillstånd är komplicerat.

Data från longitudinella studier, t ex SNAC kan ge viktigt underlag kring sjukdomsförlopp och överlevnad som kan användas i s k simuleringar där speciella dataprogram skapar modeller för hur sjukdomar påverkas av olika behandlingar.

Detta var ett viktigt tema för den sjunde IPECAD konferensen (International pharmacoeconomic conference on Alzheimer´s disease) som hölls i Boston i november 2015. Där framhölls vikten av att ha uppdaterade och befolkningsbaserade studier, som t ex SNAC som underlag för olika simuleringar. Anders Wimo från SNAC-Nordanstig deltog i dessa diskussioner och ingår i en arbetsgrupp som skall utveckla olika simuleringsmodeller.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Högre risk för kvinnor att utveckla KOL

Med hjälp av en ny diagnostisk metod visas nu att kvinnor kan ha dubbelt så hög risk som män att utveckla KOL. Johannes Luoto, forskare vid Lunds universitet och läkare vid geriatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus, har under sex års tid och på 2300 individer i åldrarna 65 till 100 år studerat insjuknande i lungsjukdomen KOL.
-Vi ser en tydligt ökad risk för kvinnor att drabbas av KOL jämfört med för män. Och det även när vi tagit hänsyn till andra riskfaktorer som rökning och hög ålder, säger Johannes Luoto.

Det har tidigare varit osäkert om det funnits en könsskillnad för risken att utveckla KOL och det delvis på grund av att det finns få studier som studerar vilka som har risk för sjukdomen. Men även på grund av att sättet som diagnosen KOL ställs på nyligen har förändrats, menar Johannes Luoto:

– De få studier som finns sedan tidigare använder metoder för att tolka lungfunktionsundersökningar, så kallade spirometrier, som nu av europeiska och amerikanska organisationer för lungforskning, ERS och ATS, anses förlegade och som inte ger pålitliga resultat.

– Vår studie är en av de första som använder en mer avancerad diagnostik som tar hänsyn till bland annat kön och ålder innan den utifrån lungfunktionsundersökningen avgör om du har KOL eller inte, säger Johannes Luoto.

Det här är ett nytt sätt att tolka lungfunktionsundersökningen vilket ger stora skillnader i resultaten. Förutom effekten av hög ålder och rökning har forskarna med den modernare metoden LLN, Lower Limit of Normal, i sin studie sett tydliga skillnader mellan könen i risken att utveckla KOL. Det har redan tidigare funnits belägg för att kvinnors luftvägar skulle kunna vara känsligare än mäns, men de äldre diagnostiska metoderna har inte visat på någon säker skillnad gällande risken mellan könen i att få KOL.

– Forskare och engagerade läkare har dock ännu inte kommit överens om vilken metod som ska användas i praktiken. Fler studier som jämför metoderna behöver därför göras,menar Johannes Luoto.

Tidigare kända riskfaktorer för att utveckla KOL är framförallt rökning och luftföroreningar. Sjukdomen, som inte går att bota, är enligt Världshälsoorganisationen WHO en av de vanligaste dödsorsakerna i världen.

Den nya studien, som genomförts med hjälp av SNAC-projektet Gott Åldrande i Skåne, GÅS, är publicerad i europeiska tidskriften European Respiratory Journal 17/12 2015.

Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En blandad kost kan dämpa de negativa effekterna av ohälsosam mat på kognitiv försämring

Forskare kopplade till SNAC-projektet Kungsholmen-Stockholm har bland en stor grupp av slumpmässigt utvalda äldre personer som bor i Stockholm undersökt hälsosamma och ohälsosamma kostvanors effekt på kognitiv nedgång.

Hälsosam kost, som kännetecknas av högt intag av frukt och grönsaker, spannmål och baljväxter, fullkorn, ris/pasta, fisk, magra mejeriprodukter, fågel och vatten, visade på ett samband med bromsad kognitiv försämring; medan ohälsosam kost, som kännetecknas av högt intag av rött/bearbetat kött, mättat/trans-fett, raffinerat spannmål, socker, öl och sprit, var relaterad till en ökad takt av försämring av kognitiva funktioner.

Forskarna fann också att den negativa effekten av ohälsosam kost för kognitiv funktion kan kompenseras bland de personer med högt intag av ohälsosam kost som även hade ett högt intag av hälsosam kost (så kallad blandad ätmodell).

Referens: Shakersain B, Santoni G, Larsson SC, Faxén-Irving G, Fastbom J, Fratiglioni L, Xu W. Prudent diet may attenuate the adverse effects of Western diet on cognitive decline. Alzheimer’s & Dementia. 2015.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Anhöriga blir själva sjuka av att vårda närstående

Var fjärde person i Sverige över 55 år är vårdare av anhörig och mer än var tredje av dessa anhörigvårdare upplever en så pass hög belastning att det försämrar deras egen livskvalitet och livstillfredställelse. Ny forskning i geriatrik vid Lunds universitet pekar mot stödåtgärder för en utsatt grupp. Rapporten har tagits fram med hjälp av insamlade uppgifter i forskningsprojektet Gott åldrande i Skåne, GÅS, vilket ingår i SNAC.
Läs artikeln om forskningsresultatet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Låg läkemedelskostnad för demenssjuka

Anders Sköldunger från Nordanstig presenterar i sin avhandling ”Dementia and use of drugs: economic modelling and population based studies” hälsoekonomiska aspekter på äldres och i synnerhet demenssjukas läkemedelsanvändning.

Läkemedelskostnader utgör endast en liten andel av de totala samhälleliga kostnaderna vid demenssjukdom. Studierna visade också att de observerade högre kostnaderna för läkemedelsanvändning hos personer med demens jämfört med ej demenssjuka i själva verket var orsakade av samsjuklighet och boendesituation.

Olämplig läkemedelsanvändning var associerad med en ökad risk för sjukhusinläggningar och dödlighet. I en ekonomisk simulering av en hypotetisk mycket effektiv men dyr behandling av Alzheimers sjukdom erhölls inga kostnadsbesparingar. Detta berodde dels på att behandlingen var dyr, dels på att en ökad livslängd till följd av behandlingen medförde ökade kostnader. Den hypotetiska effektiva behandlingen resulterade dock i en klart förbättrad livskvalitet.

Anders Anders Sköldunger disputerade i februari 2015 vid Karolinska Institutet, Stockholm, på sin avhandling som bygger på SNAC-data:  Avhandlingen består i fyra delarbeten varav två är baserade på SNAC data och två delarbeten är ekonomiska simuleringsmodeller, där SNAC data ingår i underlaget.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Minskad förekomst av demens hos män i Nordanstig

Det finns flera studier som tyder på att andelen demenssjuka i olika ålderklasser håller på att minska. Antalet personer med demenssjukdom kommer ändå att öka eftersom antalet äldre blir fler.

De flesta studierna kommer från stads-regioner i höginkomstländer. I Nordanstig, som är en ren landsbygdskommun i Sverige, har förekomsten av demenssjukdom hos 78-åringar och äldre jämförts i två studiepopulationer, dels i det så kallade Nordanstigsprojektet från 1995-1997, dels i SNACs baslinjeundersökning 2001-2003.

I hela materialet hade andelen med demens minskat från cirka 22 procent till 17 procent och minskningen var störst hos män. Den främsta anledningen till minskningen i demensförekomst var relaterad till en minskning i stroke. Resultaten presenterades på den stora demenskonferensen AAIC sommaren 2014.
Fotnot: AAIC står för Alzheimer’s Association International Conference som hålls varje år i USA.
Läs mer här!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Riskfaktorer för fall och yrsel är olika beroende på ålder

Under hösten 2014 publicerade Ulrika Olsson Möller en avhandling – Falls and dizziness in frail older people – med en av studierna baserad på SNAC-Blekinge. Syftet var att undersöka prevalens och riskfaktorer för fall och yrsel i olika åldersgrupper – 60-78 år och 81-96 år.

Av 973 personer, som undersökts med avseende på fall, uppgav 16 % i den yngre gruppen mot 32 % i den äldre att de fallit det senaste året. Tidigare fall var en stark riskfaktor i båda grupperna. Tidigare yrsel ökade också risken för fall och I den yngre gruppen var nervositet en riskfaktor för yrsel. Av 1273 personer uppgav 18 % i den yngre mot 31 % i den äldre att de besvärades av yrsel.

Andra riskfaktorer i den yngre åldersgruppen var vissa läkemedel (neuroleptika), behov av hjälp med t ex förflyttning och bad/dusch (PADL) samt nedsatt syn. I den äldre gruppen var trötthet och behov av hjälp med t ex städning och inköp (IADL) ytterligare riskfaktorer för fall.

Dubbelt så många angav fall eller yrsel i den äldre gruppen. Riskfaktorerna skiljde sig åt vilket innebär att fallprevention behöver vara individuellt anpassad för att ge bäst effekt. Fall och yrsel är nära sammankopplat, framförallt hos de allra äldsta, och bör behandlas kombinerat.

Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan bidra till sociala kontakter samt bättre kontroll och övervakning av den egna hälsan hos de äldre

I avhandlingen, Psychosocial, socio-demographic and health determinants in information communication technology use by older-adults – av Jessica Berner, Blekinge Tekniska Högskola, Mars 2014, undersöktes faktorer som påverkar internet- och IKT-användning hos äldre.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) behövs för att upprätthålla goda möjligheter för den äldre befolkningen att delta aktivt i samhällslivet. IKT kan bidra till sociala kontakter samtidigt som att ge möjlighet till bättre kontroll och övervakning av den egna hälsan, till exempel genom att leta upp och få upplysningar om sin hälsa via nätet.

Forskningsresultaten visar att i Sverige bara en liten andel (13 %) av de äldre har börjat använda internet under en sex årsperiod (2004 – 2010). Psykosociala faktorer är inte avgörande för huruvida äldre använder internet, men har man hög utbildning, är yngre, bor med någon eller bor i stadsmiljö så påverkar detta användandet positivt. Hälsan påverkar också – nedsatt kognition eller att vara fysiskt skör reducerar användandet av ny teknik.

Resultaten visar att användningen av internet fortfarande inte är given idag, vilket innebär att de äldre riskerar att hamna utanför dagens digitalisering. Det finns behov av mera longitudinella studier om äldres intressen men också hinder för IKT användning.
Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Blodtrycksfall ökar risken för minnesproblem

Risken att utveckla minnesproblem ökar för äldre som har blodtrycksfall vid uppresning eller symtom på detta som ostadighet. En ny studie vid Lunds universitet bekräftar sambanden. Det här pekar mot en större varsamhet vid att ge äldre blodtryckssänkande medicin.

S+Âlve-Elmst+Ñhl-078– De nya rönen måste tas med i beräkningen vid läkemedelsbehandling av blodtrycket hos den äldre befolkningen, säger Sölve Elmståhl.

Det är i den engelska tidskriften Journal of Clinical Interventions in Aging, som Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet, och Elisabet Widerström, läkare vid Skånes universitetssjukhus, publicerar de nya rönen. 1480 personer följdes under 6 åroch 8% drabbades av nytillkommen mild kognitiv svikt (MCI). Att ha blodtrycksfall fördubblade risken att insjukna med MCI.

Rapporten visar också att blodtrycksfall blir allt vanligare ju högre upp i åldrarna man kommer, mer än var fjärde person över 80 år tillhör de drabbade. 24 procent av äldre med mild kognitiv svikt och 31 procent av äldre, som har en demenssjukdom, råkar även ut för blodtrycksfall. Detta ska jämföras med att förekomsten av blodtrycksfall hos dem över 60 år, som inte har en mild kognitiv svikt eller symtom på demens, ligger på 16 procent. Det tyder på ett samband där blodtrycksfall kan vara en riskfaktor för att utlösa sviktande kognitiv förmåga och demenssjukdom.

Högt blodtryck är en riskfaktor för demens som brukar behandlas med blodtryckssänkande medicin. Men den nya studien pekar på att viss varsamhet krävs så att inte kraftiga blodtrycksfall blir följden av en alltför intensiv behandling. Enbart symtom på tryckfall kan vara en varningsignal.

Undersökningen har möjliggjorts genom den nationella studien om åldrande och hälsa, SNAC,  där ett av delprojekten går ut på att samla in data från äldre i Skåne, Gott Åldrande i Skåne (GÅS).

Läs hela forskningsstudien här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Teknik för äldre viktigt för ett hållbart samhälle

Som en följd av samarbetet med den starka forskningen inom äldreområdet i SNAC-Blekinge har vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH, utvecklats en forskningsmiljö kring äldre personer och teknik, så kallad Geronteknik.

Geronteknik har lett till att BTH och SNAC-Blekinge nu deltar i flera forskningsprojekt för att förbättra användningen av teknik för äldre människor. Geronteknik är ett tvärvetenskapligt område som kombinerar gerontologi och teknik. Våra möjligheter att skapa ett hållbart samhälle framöver är i hög grad beroende av i vilken utsträckning vi kan skapa olika former av tekniska lösningar som kan ge möjligheter till självständighet och delaktighet utifrån individuella behov, önskningar och förmågor. Det handlar både om att hitta lösningar för en bra hälso-  och sjukvård, en god omsorg och möjligheter till en rik fritid som ger en ökad livskvalitet.

Geronteknik för livskvalitet
Syftet med den gerontekniska forskningen vid BTH är att sätta ett starkt fokus på hur teknik kan stödja individens möjlighet att hålla sig aktiv och ha en hög livskvalitet på äldre dagar.
Inom geronteknik arbetar man med hur tekniken kan användas för äldre personer med olika grad av funktionsförmåga för att de ska kunna ta aktiv del av det omgivande samhället genom kommunikation, information och lärande. Det handlar om hur äldre människor genom ny teknik kan ta del av upplevelser som kultur, musik, konst, resande, utbildning mm, och kompensera för eventuella fysiologiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar.
Det handlar dock sällan om att utveckla helt egen teknik speciellt för gruppen äldre, utan snarare att lära sig mer om hur man på bästa sätt kan utveckla och utforma  teknik och tekniska system för att de ska fungera för så många individer med olika förutsättningar som möjligt.
Geronteknik spänner över så olika områden som hälsa och sjukvård, bostäder, mobilitet, kommunikation, fritid och arbete för äldre människor.

Så få olika system som möjligt
Geronteknik är en tillämpad forskning som använder resultat från omvårdnad, medicin, gerontologi, geriatrik, miljöpsykologi, utvecklingspsykologi, etc. Olika tillämpningar av hälsoteknik för gruppen äldre är av yttersta betydelse för medicinsk och omvårdnadsverksamhet.
Vår tanke/hypotes  är att det då också är mycket viktigt att titta på, och lära mer om, förebyggande, hälsobefrämjande aspekter av teknikanvändningen. Man bör ha så få olika tekniska system som möjligt, vilket innebär att så få plattformar som möjligt ska användas. T.ex. bör en smartphone eller surf- och läsplatta fungera med både medicinska, omsorgs- och nöjesapplikationer.
Centralt för geronteknik är en nära samverkan med brukare och brukarorganisationer för att se till att de lösningar som tas fram löser verkliga behov och att dessa lösningar återkopplas till konstruktörer, byggare, ingenjörer, tillverkare, designers och inte minst till de som är verksamma  i hälso- och sjukvårds- samt omvårdnadsyrken.

Rapport från SNAC-Blekinge i SNACs Nyhetsbrev nr 1, 2015. Läs hela nyhetsbrevet här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar