Analyser av olika strukturalternativ för äldreomsorgen

De framtida utmaningarna för samhällets vård och omsorg om de äldre, som följer av den förväntade befolkningstillväxten, är välbekanta. Samtidigt vittnar den utbredda kritiken om att det finns många frågor i dagens äldreomsorg som ännu inte funnit någon tillfredställande lösning.

Detta handlar bland annat om samspelet mellan äldreomsorg och hälso- och sjukvård, anhörigas roll och stödet till de anhöriga samt den lämpligaste boendeformen för äldre som har svårt klara sina dagliga liv utan hjälp och stöd. Det finns ett behov av att analysera olika strukturalternativ för att se hur dessa frågor skall lösas i syfte att ge de äldre en god livskvalitet i livets slutskede och samtidigt utnyttja samhällets resurser på bästa sätt.

Som underlag för analyser av äldreomsorgens struktur har en simuleringsmodell tagits fram som bygger på data insamlade i befolkningsdelen av SNAC-Kungsholmen-studien åren 2001- 2007. I modellen skapas en syntetisk befolkning, som beskrivs i termer av funktionsnedsättning, ensam/samboende, hälso- och sjukvårdskonsumtion samt erhållna insatser från äldreomsorgen i ordinärt eller särskilt boende.

Modellen gör det möjligt att beräkna effekter av olika strukturförändringar i äldreomsorgen uttryckta som fördelningen av befolkningen på insats/boendeformer, sammansättningen av omsorgstagarna per insats/ boendeform och kostnader per insats/ boendeform resp. totalt.

Modellen visar att kostnaderna för äldreomsorgen vid oförändrad servicenivå och beroende på hälsoutvecklingen kommer att öka med 19-30 procent i fasta priser fram till år 2025. En ökad satsning på särskilt boende – ”mellanboende ” eller vård- och omsorgsboende – inom ramen för oförändrade totala insatser ökar kostnaderna för äldreomsorgen, men beräknas i gengäld minska kostnaderna för hälso- och sjukvården så att den sammanlagda kostnaden blir lägre.
Detta motsvarar också enligt en enkätundersökning som gjorts av Institutet för Hälsoekonomi bättre de äldres egna preferenser. Resultat belyser betydelsen av en förbättrad samordning mellan insatserna i kommun och landsting.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Genen HHEX_23-AA tillsammans med diabetes kan ge en ökad risk för demens/Alzheimers sjukdom

Ungefär 44 miljoner människor i världen har demens. Typ 2-diabetes är förenat med en 50% ökad risk att utveckla demens. I en befolkningsbaserad studie gjord av forskare vid SNAC-Kungsholmen över tiden granskade forskarna data som samlats in från två grupper av demensfria äldre personer som bor i Stockholm.

Forskarna undersökte också hjärnstrukturen med hjälp av magnetisk resonanstomografi (MRT) hos en undergrupp inom den större gruppen. Forskarna fann att en typ av gen som heter HHEX_23-AA tillsammans med diabetes gav en väsentligt ökad risk för demens/Alzheimers sjukdom.

MRI data visade att personer med HHEX_23-AA-genen och diabetes hade strukturella förändringar i hjärnan jämfört med HHEX_23-GG-bärare utan diabetes, trots att de var helt utan demens vid den tidpunkten. Det är viktigt att lyfta fram vikten av att kontrollera diabetes för att förhindra utvecklingen av Alzheimers sjukdom och demens.

Referens:
Xu WL, Pedersen NL, Keller L, Kalpouzos G, Wang HX, Graff C, Winblad B, Bäckman L, Fratiglioni L. HHEX_23 AA genotype exacerbates effect of diabetes on dementia and Alzheimer disease: a population-based longitudinal study. PLoS Med 2015 Jul 14;12(7):e1001853.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Avhandling om funktionsnedsättande smärta genom livet

Stina Liljes doktorsavhandling inom området Tillämpad Hälsoteknik (Applied Health Technology) handlar om smärta i muskler och leder som hindrar människors dagliga liv och om biomekanisk behandling av dessa besvär. Studierna i avhandlingen undersöker om det finns kopplingar mellan smärta efter arbetsför ålder och hur människor vuxit upp, arbetat och aktiverat sig genom livet, liksom vilka effekter naprapati kan ha med avseende på smärta, fysisk funktion, livskvalitet och vårdkostnader.

Slutsatserna i avhandlingen är att negativ psykosocial och tung fysisk belastning genom livet har en tydlig anknytning till smärta i åldern 60-78 år, att naprapati för personer, som remitterats till ortoped (men inte är i behov av operation) är mer effektivt än ortopedi, både med avseende på behandlings- och kostnadseffekter och att SMS-påminnelser via mobiltelefon i åldersgruppen 60-78 år är uppskattat och stimulerar till att patienter finner egna lösningar för att komma ihåg att göra sina hemövningar.

Patienterna i behandlingsstudierna hade haft ont i genomsnitt under sex månader, de hade blivit väl omhändertagna och undersökta inom primärvården innan de remitterats till ortoped och ansågs inte vara i behov av operation, men led ändå av smärta och funktionsnedsättning. De vanligaste orsakerna till smärta hos dessa så kallade oprioriterade patienter i vårdkö var i ben/knä/fot och i axel/arm.

Det verkar finnas ett glapp i kompetens mellan primär- och specialistsjukvård för behandling av den typen av besvär och i kunskap om specialiserad manuell behandling.

Slutsatserna i avhandlingen tyder på att biomekanisk manuell behandling som naprapati kan ha goda effekter både med avseende på behandlingsresultat och kostnader, till och med på vanliga, men svårbehandlade åkommor som ”frusen skuldra”. Tydliga kliniska riktlinjer och ett samarbete mellan den traditionella sjukvården och specialister i manuell terapi är viktiga, för att minska lidandet för dessa patienter och för att spara kostnader åt samhället.

Referens
Stina (”Titti”) Lilje, doktor i Tillämpad Hälsoteknik, Blekinge Tekniska Högskola.
Tel: 0708/233 332
Epost: titti.lilje@gmail.com.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Höga läkemedelskostnader hos personer med demenssjukdom – en följd av boendesituation och samsjuklighet

Samhällets kostnader för läkemedel är höga och förväntas öka i takt med att fler når hög ålder med stigande funktionsnedsättningar och sjuklighet. Även om man vet mycket om äldres läkemedelsanvändning och dessa kostnader så har tidigare studier oftast studerat total läkemedelskostnad och inte nedbruten på läkemedelsklass.

I studien The impact of dementia on drug costs in older people: results from the SNAC study (Demenssjukdoms inverkan på läkemedelskostnader: resultat från SNAC) undersöktes om demenssjukdom var associerad med högre läkemedelskostnader hos 4 108 personer i åldern ≥ 60 år i Nordanstig och på Kungsholmen (SNAC-N och SNAC-K).

I genomsnitt var den totala årliga kostnaden för läkemedelsanvändning 6 147 kr för personer med demenssjukdom och 3 810 kr för dem utan demenssjukdom. Kostnaden för läkemedel med påverkan på nervsystemet var mer än fem gånger högre hos dem med demenssjukdom jämfört med dem utan demenssjukdom. Dock var de ojusterade, högre kostnaderna för läkemedelsanvändning hos personer med demenssjukdom orsakade av samsjuklighet och boendesituation. I själva verket var den starkaste kostnadsdrivaren
samsjuklighet följt av boendesituation (dvs. att bo i särskilt boende).

Sköldunger, A. Fastbom, J. Wimo, A. Fratiglioni, L. Johnell, K. The impact of dementia on drug costs in older people: results from the SNAC study. BMC Neurol. 2016 Feb 29;16(1):28.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Förlust av barn, make/maka eller båda påverkar livstillfredsställelse och dödlighetsrisk hos äldre

I en aktuell avhandling baserad på data ifrån SNAC-Blekinge (SNAC-B) och Skåne (GÅS) undersöks hur förlusten av ett barn, en make/maka, eller både och, påverkar livstillfredsställelse och dödlighetsrisk hos äldre.

Förlust av ett barn eller en make/maka beskrivs vara bland det mest negativa man kan drabbas av i livet. Trots att risken att förlora nära och kära ökar med stigande ålder, finns
det i dagsläget få studier som undersökt hur sådana förluster påverkar hälsan hos äldre personer och om en sådan inverkan varierar beroende på om det är förlust av barn, make/maka eller både och.

Psykolog Anna Bratt disputerade våren 2016 vid Linnéuniversitetet i Växjö med avhandlingen: Surviving the loss of a child, a spouse, or both: Implications on life satisfaction and mortality in older ages. Avhandlingen undersöker det här ämnet i tre delstudier:

  • Först studeras om deltagarna, som har förlorat en nära anhörig, beskriver förlusten som en av de tre mest negativa livshändelserna i deras liv.
  • Därefter utforskas om förlusten har olika inverkan på livstillfredställelse och dödlighetsrisk beroende på om den gäller förlust av barn, make/maka eller både barn och make/maka.
  • Dessutom studerades om persolighetsdragen neuroticism respektive samvetsgrannhet påverkade dödlighetsrisken.

De tre värsta händelserna
Resultaten i avhandlingen visar att detta att ha förlorat ett barn, en make/maka eller både och, upplevdes vara bland de tre mest negativa händelserna i livet, för de flesta deltagarna inom förlustgrupperna. Det bör dock noteras att av dem som hade förlorat antingen ett barn eller make/maka, så nämnde omkring en tredjedel av deltagarna inte förlusten av barnet eller maken/makan alls.

Det varierade stort vilka negativa händelser som nämndes bland deltagarna i studien, till exempel berättades det om andra förluster, att ha drabbats av sjukdomar, eller traumatiska händelser såsom våld och sexuella övergrepp.

Resultat ifrån de andra två delstudierna visade att de olika förlusterna endast hade en liten inverkan på deltagarnas livstillfredsställelse och dödlighetsrisk. Det framkom också att för varje år som hade förflutit sedan förlusten/förlusterna minskade överrisken att dö jämfört med personer som inte drabbats av motsvarande förlust med omkring en procent per år. Personlighetsdraget neuroticism ökade risken att dö något, medan det inte fanns något samband mellan samvetsgrannhet och dödlighetsrisk.

Ökad risk för män som förlorat ett barn
Könsskillnader hittades: männen inom samtliga förlustgrupper hade lägre livstillfredsställelse jämfört med kvinnorna i samma grupp, dessutom hade männen inom gruppen som förlorat ett barn en ökad risk att dö jämfört med kvinnorna.

Slutligen, så var det signifikant fler kvinnor inom gruppen som hade förlorat både ett barn och en make som nämnde förlusten av barnet men inte maken. Männen inom denna grupp hade det omvända mönstret, att fler män nämnde förlusten av makan men inte barnet.

Sammantaget menar Anna Bratt att resultaten tyder på att det inte går att dra slutsatsen att en typ av förlust skulle ha större påverkan jämfört med någon annan. Fortsatt forskning behövs för att undersöka äldre mäns upplevelser i samband med förlust av barn, maka eller både och.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Minne för lukter är mer ålderskänsligt

Äldre personer har ofta ett försämrat luktsinne. Det är också vanligt att åldrandet är kopplat till nedsättningar i olika minnesfunktioner. Det här konstaterar en SNAC-studie som undersökt minne för luktinformation hos personer 60 år och äldre. Av särskilt intresse var att undersöka vilka samband som finns till minne för andra typer av testmaterial (t.ex. ord från en ordlista).

Statistisk modellering gav stöd för en modell med tre faktorer, där minne för lukter (lukt-identifikation och luktigenkänning) klassas separat från episodiskt och semantiskt minne för visuell och verbal information. Trots att minne för lukter särskilde sig från minne för annan sensorisk information – som tas in genom syn och hörsel – så fanns det ändå ett samband mellan hur man presterade på de olika minnestesten.

Kvinnor presterade bättre
Studien fann även stöd för ett starkare samband hos äldre testdeltagare (jämfört med personer som var 60-66 år) mellan luktminne och episodiskt minne för ord från en ordlista. Kvinnor presterade generellt bättre är män och som väntat observerades ett samband mellan högre ålder och sämre luktminnesfunktion. De negativa effekterna av högre ålder och att vara bärare av ε4-varianten av APOE-genen var större för luktminne jämfört med semantiskt och episodiskt minne för andra testmaterial.
(SNAC-Kungsholmen, Stockholm)

Larsson M, Hedner M, Papenberg G, Seubert J, Bäckman L, & Laukka EJ. (2016). Olfactory memory in the old and very old: Relations to episodic and semantic memory and APOE genotype. Neurobiology of Aging, 38, 118-126.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bättre hälsa för hjärtsviktspatienter med tidig information

I en undersökning av personer 80 år eller äldre med konstaterad hjärtsvikt uppgav enbart en fjärdedel att de visste om sin egen hjärtsviktsdiagnos. Eftersom kännedom är en förutsättning för att hjärtsviktspecifik egenvård ska bedrivas, kan okunskap inverka menligt på hälsan, med fler kostsamma vårddagar som följd. Forskning vid Lunds universitet visar nu hur man skulle kunna komma tillrätta med problemet.

Bland de allra äldsta hjärtsviktspatienterna är det ovanligt att veta om sin diagnos. Det konstaterar Suzana Selan, sjuksköterska och forskare i geriatrisk omvårdnad vid Lunds universitet. I sin licentiatsavhandling visar Suzana Selan att denna okunskap inte beror på hög ålder, nersatt kognitiv funktion, etc, utan något helt annat:

Selan

– Det viktiga för att ha kunskap om sin hjärtsvikt ser ut att vara hur och när patienten blir informerad om sin diagnos. Det här verkar ha en större betydelse än patientens ålder och andra hjärtsviktsrelaterade faktorer, säger Suzana Selan, bilden.

Om patienten redan vid diagnosen bibringas en medvetenhet om vad hjärtsvikt innebär och får igång sin egenvård borde detta återverka på såväl ett fortsatt gott åldrande som ett minskat behov av sjukhusvård, menar Suzana Selan.

Var femte över 80 år har hjärtsvikt
Drygt var femte person i Sverige, 80 år eller äldre, har hjärtsvikt. Detta kostar samhället mycket i form av sjukhusvård. När den här kategorin patienter även uppvisar risk för näringsbrist, vilket inte är ovanligt i sammanhanget, ökar antalet dagar per år på sjukhus ytterligare. Suzana Selan konstaterar att äldre hjärtsviktspatienter med nersatt näringsstatus tillbringar nästan sex fler dagar per år på sjukhus än andra hjärtsviktspatienter. Nästan alla av dessa undernärda patienter tror dock att de får i sig tillräckligt.

– Om de äldsta gamla som diagnosticeras med hjärtsvikt även tidigt kartläggs angående näringsstatus och sömnkvalitet, skulle det vara bra. Och att information samtidigt ges om hur näringsstatus och sömn kan förbättras. För både näringsstatus och sömnkvalitet kan förbättras hos de äldsta gamla med hjärtsvikt. Och det här hjälper också upp ett gott åldrande, säger Suzana Selan.
Suzana Selans undersökning baseras på personer, 80 år eller äldre med hjärtsvikt, som deltar i det nationella forskningsprojektet om äldres hälsa och vård, vid SNAC – Blekinge.

Suzana Selans licentiatavhandling: ”Self-awareness of heart failure and hospital utilisation in the oldest old with heart failure, with a focus on nutritional status and sleep quality”, Lund universitet 2015.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Åldersrelaterad variation i hälsostatus hos personer över 60 år

Eftersom medellivslängden fortsätter att stiga, förväntas allt fler uppnå ålderdomen. Denna period i livet kännetecknas av en ökning av funktionshinder, funktionella begränsningar och ökad sjuklighet.

Till följd av detta kan livskvaliteten för äldre vuxna bli sämre och efterfrågan på vård och omsorg och belastningen för anhöriga bli högre. För den skull är det viktigt att förstå hur hälsa varierar mellan olika åldersgrupper.

I studien Age-related variation in health status after age 60 (Åldersrelaterad variation i hälsostatus efter 60-års ålder) var vår målsättning att beskriva hälsostatus hos personer över 60 år och att identifiera de åldersrelaterade variationerna när det gäller hälsa.
Studien gav en tydlig bild av skillnaderna i hälsa hos äldre personer. Denna varierar från god funktion och ingen sjuklighet via sjuklighet och multisjuklighet till svår funktionsnedsättning. Ett positivt resultat var dock att de flesta personer under 90 år klarar vardagen väl trots sjuklighet.

Vi kunde identifiera två övergångsperioder:
1) 81-84 år, när förekomsten av relativt god funktionell hälsa minskar
och förekomsten av multisjuklighet, lägre kognitiv funktion, och funktionshinder ökar, vilket innebär ett ökat behov av hjälp med dagliga aktiviteter såsom hushållstjänster; och
2) 84-87 år, när en högre förekomst av svår kognitiv och fysisk funktions-nedsättning så småningom leder till svårare funktionshinder och behov av hjälp för personliga dagliga aktiviteter.

Den första perioden tycks representera övergången från tredje till fjärde åldern, och den andra början av den fjärde åldern.

Behovet av sjukvård ökade redan från 70 års ålder till 90 års ålder, men behov av sociala insatser, inklusive särskilt boende, förekom i allmänhet endast vid betydligt högre ålder.

Referens:
Santoni, G., Angleman, S., Welmer, A. K., Mangialasche, F., Marengoni, A., & Fratiglioni, L. (2015). Age-Related Variation in Health Status after Age 60. PloS one, 10(3), e0120077.

Giola Santoni, forskare knuten till SNAC Kungsholmen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskning kring hur behandlingar påverkar sjukdomar

Många av de sjukdomar som drabbar äldre personer, t ex demenssjukdomar, har ett mycket långvarigt förlopp, ibland decennier. Att studera effekter av olika behandlingar och förebyggande åtgärder av sådana tillstånd är komplicerat.

Data från longitudinella studier, t ex SNAC kan ge viktigt underlag kring sjukdomsförlopp och överlevnad som kan användas i s k simuleringar där speciella dataprogram skapar modeller för hur sjukdomar påverkas av olika behandlingar.

Detta var ett viktigt tema för den sjunde IPECAD konferensen (International pharmacoeconomic conference on Alzheimer´s disease) som hölls i Boston i november 2015. Där framhölls vikten av att ha uppdaterade och befolkningsbaserade studier, som t ex SNAC som underlag för olika simuleringar. Anders Wimo från SNAC-Nordanstig deltog i dessa diskussioner och ingår i en arbetsgrupp som skall utveckla olika simuleringsmodeller.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Högre risk för kvinnor att utveckla KOL

Med hjälp av en ny diagnostisk metod visas nu att kvinnor kan ha dubbelt så hög risk som män att utveckla KOL. Johannes Luoto, forskare vid Lunds universitet och läkare vid geriatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus, har under sex års tid och på 2300 individer i åldrarna 65 till 100 år studerat insjuknande i lungsjukdomen KOL.
-Vi ser en tydligt ökad risk för kvinnor att drabbas av KOL jämfört med för män. Och det även när vi tagit hänsyn till andra riskfaktorer som rökning och hög ålder, säger Johannes Luoto.

Det har tidigare varit osäkert om det funnits en könsskillnad för risken att utveckla KOL och det delvis på grund av att det finns få studier som studerar vilka som har risk för sjukdomen. Men även på grund av att sättet som diagnosen KOL ställs på nyligen har förändrats, menar Johannes Luoto:

– De få studier som finns sedan tidigare använder metoder för att tolka lungfunktionsundersökningar, så kallade spirometrier, som nu av europeiska och amerikanska organisationer för lungforskning, ERS och ATS, anses förlegade och som inte ger pålitliga resultat.

– Vår studie är en av de första som använder en mer avancerad diagnostik som tar hänsyn till bland annat kön och ålder innan den utifrån lungfunktionsundersökningen avgör om du har KOL eller inte, säger Johannes Luoto.

Det här är ett nytt sätt att tolka lungfunktionsundersökningen vilket ger stora skillnader i resultaten. Förutom effekten av hög ålder och rökning har forskarna med den modernare metoden LLN, Lower Limit of Normal, i sin studie sett tydliga skillnader mellan könen i risken att utveckla KOL. Det har redan tidigare funnits belägg för att kvinnors luftvägar skulle kunna vara känsligare än mäns, men de äldre diagnostiska metoderna har inte visat på någon säker skillnad gällande risken mellan könen i att få KOL.

– Forskare och engagerade läkare har dock ännu inte kommit överens om vilken metod som ska användas i praktiken. Fler studier som jämför metoderna behöver därför göras,menar Johannes Luoto.

Tidigare kända riskfaktorer för att utveckla KOL är framförallt rökning och luftföroreningar. Sjukdomen, som inte går att bota, är enligt Världshälsoorganisationen WHO en av de vanligaste dödsorsakerna i världen.

Den nya studien, som genomförts med hjälp av SNAC-projektet Gott Åldrande i Skåne, GÅS, är publicerad i europeiska tidskriften European Respiratory Journal 17/12 2015.

Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar